29 oktober 2013
igår var jag så glad.
jag var så glad för att jag skulle ha varit
ångestfri en hel vecka idag.
när jag gick och la mig hade jag svårt
att somna och som pricken över i:et
så började trycket över bröstet..
jag blir aldrig rädd när det trycker..
då har jag nog större probem med att
det svider samtidigt.
jag sov i alla fall väldigt bra och det
är ju alltid något.
jag har monstertenta på måndag
så jag satte klockan för att komma upp i tid.
kom igång bra med pluggandet men så kom den,
ångesten.
och den höll i sig.
i flera timmar höll den i sig.
så pass att jag under dissekeringen
(laborationen i skolan)
började gråta när det blev för äckligt.
Vår labledare tittade orligt på mig och
frågade om jag var okej
och jag skrattade fram att det var jag visst.
idag har inte varit en bra dag
men det har absolut inte varit en dålig dag heller.
jag blev sur på simon idag.
antagligen så är det han som får
ta del av min stress och ångest
när den ligger på eftersom att
det är honom jag har mest kontakt med
om dagarna.
det är som att det står skrivet någonstans
att när jag har ångestdagar så ska jag
bli sur också.
som sagt.
idag har inte varit en bra dag
men det har absolut inte
varit en dålig dag heller!
27 oktober 2013
Gav mig på en eventuell halloweensminkning.
Blev inte riktigt som jag tänkte mig (vaxet syns för tydligt,
tar bort hela grejen med sminkningen)
så jag kör förmodligen på annan sminkning på fredag.
23 oktober 2013
Idag har jag mått väldigt bra.
Det är fantastiskt vad det kan vara
skillnad på bra och dåliga dagar.
Alla har bra dagar och dåliga dagar.
Men de senaste tre veckorna har
dessa dagar haft en så enorm skillnad.
Jag har alltid haft tydliga dåliga och
tydliga bra dagar..
men jag har aldrig känt såhär stor skillnad.
Känslan vid bra dagar är upprymdhet.
Att få känna sig lätt och upprymd.
här kommer det glada bilder från sommaren!
23 oktober 2013
'Cause you're my sunshine
To keep me warm,
You're my shelter and my hideout
In rainy days and storm.
You're my laugh-line, a dream come true,
You're the only truth I know,
I'm nobody without you.
To keep me warm,
You're my shelter and my hideout
In rainy days and storm.
You're my laugh-line, a dream come true,
You're the only truth I know,
I'm nobody without you.
21 oktober 2013
"Sophie jag älskar dig!
Och vill leva med dig,
jag vill ha äventyr med dig.
Jag vill hålla om dig innan jag somnar.
Jag vill hålla om dig när
du inte mår bra,
jag vill trösta dig,
jag vill
jag vill
jag vill
allt med dig!"
Jag har träffat få människor
med så stort hjärta.
Aldrig tidigare har jag känt
sådan samhörighet med någon.
Aldrig förr har jag känt
sådan längtan efter vardag
tillsammans med en annan människa.
Jag kan knappt komma ihåg
att jag tidigare blivit bekräftad
så starkt förut.
Det liksom är.
Är meningen.
Meningen!
21 oktober 2013
alltså ibland.
det känns krystat.
ikväll var tjejerna här.
några av dom iaf.
det var mysigt och
vi drack te och tittade
på flogstavråletdokumentären.
tjejerna gick härifrån,
puss&kram,
sov gott!
tio minuter senare
sved det i bröstet
och i ögonen.
det är märkligt hur ångest
visar sig i olika skepnader.
alltid sitten den i bröstet,
eller ja...
på mig sitter den i bröstet
och i halsen,
ibland upp i käken.
sveda, tryck, hårda hjärtslag.
klumpen i halsen,
kräkkänslan,
krampen i käkarna.
ibland,
när jag analyserar mig själv.
så undrar jag
varför jag ska prata.
jag har ju analyserat
mig själv.
det är som när jag är
fysiskt sjuk.
jag har bihåleinflammation,
för det är grönt snor
och det luktar illa i näsan.
doktorn bekräftar och skriver ut
lite medicin så mår jag bra.
kanske är det inte samma sak
med att prata.
sover gör jag i alla fall.
det är alltid någo.
men ibland.
ja, ibland alltså.
när jag i hemlighet
vill skrika
"KOM HEM"
3 oktober 2013
Jag vet inte hur man gör det här.
Hur funkar det här.
Vara ensam.
Jag orkar inte det här.
Det är svårt.
Jag saknar min familj.
Hur beter man sig ensam?
Jag är trött,
jag sitter och gråter och
det trycker över bröstet.
det trycker från halsen,
i halsen,
och ner i bröstet.
specifikt i mitten.
trycker är koncentrerat i mitten.
långa djupa andetag.
jag orkar inte,
jag fixar det inte.
jag vet inte hur man ska bete sig.
stress brukar resultera i gråt för mig.
men vad har jag att vara stressad över?
jag är inte stressad,
jag kan inte vara stressad?
kurslitteratur,
grupparbete,
naturruta,
lab-rapport.
det är fånigt så lite det är att göra.
det som kan lösa sig,
det löser sig.
1 oktober 2013
Den fras som jag använder mest när jag får frågor är
- jag vet inte.
och oftast är det för att jag faktiskt inte vet.
ibland handlar det förståss om att jag inte vill svara
och då är det väldigt mkt lättare att säga
- jag vet inte.
på frågan varför jag svara så?
-jag vet inte.
faktum är att jag är helt jävla hopplös när det kommer
till att svara vettigt på frågor. varför?
- jag vet inte.
så om jag fick önska mig något,
precis vad som helst.
om jag fick önska mig precis vad som helst...
-jag vet inte.
Sophie, vad mår du bra av, när i livet trivs du som bäst?
- jag vet inte riktigt.
igår kväll var jag jättestressad.
jag fulgrät och hade en tjock jävel sittandes på min bröstkorg.
det här med att plötsligt behöva stanna upp och dra ett extra
djupt andetag för annars skulle inte luften räcka till.
det är säkert inte speciellt bra.
men vad handlar det om då?
- jag vet inte.
känner du att du hade mått bra av att prata med någon?
skulle det kännas bra?
- kanske, jag vet inte.
När ska du börja träna, Sophie?
- jag vet inte
Varför tar du bara inte tag i det,
du skulle ju må så mycket bättre och
ha mycket mindre ont i kroppen om du tränade..
- JAG VET INTE!
Vad ska du göra när du tagit examen,
vill du flytta tillbaka till Helsingborg då?
- jag vet inte
Men Sophie, varför sitter du och skriver det här inlägget?
- Jag vet inte, jag vet inte, jag vet verkligen inte.
