26 juli 2012
Sitter i mitt rum, i mitt rum hemma hos mamma och pappa.
jag lyssnar på Goliath and the Giants
bara för att de går på scen i stan nu.
På söndag ska jag fika med Gabbe och
på tisdag ska jag till 99.9% laga mat tillsammans
med Gustav.
Ikväll sprang jag på gamla vänner och bekanta,
det var trevligt .. och det slår mig hur lätt
det fortfarande är att få en fungerande konversation
på ett naturligt plan med dessa.
Ibland tänker jag på hur dessa människor mår och har det
och idag fick jag ett litet svar på frågan.
Kanske får jag undra det kommande året för att
nästa sommar springa på dem igen för att få en
kortare uppdatering igen.
Det är sådär med livet ibland.
Nu har nedräkningen börjat.
Om en månad sitter jag i Uppsala för att påbörja
en ny termin, en ny inställning och en annan attityd.
Ett annat driv, en annan prioritering!
För jag är viktigast i mitt liv och mitt liv går först.
Olycka är inte evig - det måste vända någon gång..
Torsten Flink sa att feghet kan han inte respektera,
feghet som att inte kunna bestämma sig för en sak för
att man måste hålla alla dörrar öppna. Feghet!
Rätt upp i ansiktet, riktig jävla feghet.
Rädsla kunde Torsten respektera men inte feghet.
Nå - så, är det då rädsla eller feghet?
Är det värt att somna om jag ska hämta min syster
om knappt en timme. Nej - jag håller mig nog vaken.
Puss!! ;*
Kommentarer
Postat av: Susanne
Bara ring när du behöver stöd och peppning. Vi finns här för dig. :)
Trackback
