Senare blir ofta för sent

Jag är inte riktigt nöjd med någonting egentligen.
Det känns mest som ensamhet, även fast
att jag vet att jag verkligen inte är ensam.
Många gånger när det blir för seriöst så bangar jag,
och denna gången är inte ett undantag.
Nu väntar det jobbiga snacket, men jag måste ta det.
Sen är det jag och min ensamhet kvar,
det känns nästan för bra för att vara sant.