Senare blir ofta för sent

det gick bra, wictor har en ny nyckel.
en ny nyckel till lite frihet, till ansvar.. till en längenhet.
Å jag är så glad för hans skull,
samtidigt som jag inte kan låta bli att bli ledsen.
han får något som är hemma,
han får en fast punkt.
det innebär ju att han kommer stanna här
och vi hamnar på olika ställen om jag börjar plugga.
jag känner nästan att jag inte vill plugga,
att jag hellre läser danska och gör en säsong till.
men jag måste ju börja plugga någongång.
jag kan ju inte dra ut på det heller..
wictor är en stor del av mitt liv, men han är inte mitt liv.
jag måste göra vad jag känner att jag vill göra,
oavsätt om det innebär att han är med eller inte.
jag måste inse att jag måste göra saker för mig själv.
det är så äckligt lätt att bara ge upp sig själv
för att få någon annan att må bra.

så blev jag lite ledsen igen..
jo.. på lördag ska jag i alla fall hjälpa wictor att flytta.
å till dess så ska jag jobba.
middag på 25 pers i morgon kväll och
sen jobbar jag lunch torsdag och fredag.
det här blir nog en bra vecka!




puss ;*