10 februari 2010

När jag stod påväg upp i liften idag så tänkte
jag på att det var ganska längesedan som
jag uppdaterade bloggen...
sen tänkte jag på vad jag skulle kunna skriva om.
Men nu när jag sitter här så känns det inte
som att någonting av det jag ville skriva om känns
lönt att skriva om, det känns liksom ointressant.

Häromdagen gick jag förbi en spegel å slängde
ett öga på mig själv i farten.. såg mig själv i profil
å så upptäckte jag vilken jävla jätterumpa jag har!
Jag kan inte bestämma mig om jag tycker att den
är snyggt stor eller om den bara är blaffig..
Just nu väger blaffig lite över snygg, men.. ja?
What to do, liksom!? Antar att rumpan inte blir mindre
om jag slutar röra på mig, för då blir den fettig
å börjar jag träna så får jag muskelrumpa!

ett annat problem jag har är att jag har börjat få
grova humörsvängningar! I morse tömde jag diskmaskinen
för att vi skulle slippa bygga hög i diskhon efter frukost,
å när jag går in i köket så står där lik förbannat en
tallrik där!!! Jag gick ut till de andra å sa att diskmaskinen var tömd,
sen flyttade tallriken på sig! 
Det kändes jättemycket bättre efter att jag sagt ifrån!

Idag har vi haft clinic å faktiskt så tyckte jag att det var roligt!
vi övade inför uppåket som är på söndag.
Åkte bana och nu när jag inte längre är rädd för
portarna så kör jag mer eller mindre in i dem,
å idag körde jag in i en port med tummen först..
jag har fortfarande ont! det är synd om mig!

I morgon är det personalaktivitet för oss skidlärare!
vi ska ha med oss liten handduk, tandborste, badkläder
och torrt ombyte. Vi ska vara ute först och inne sen,
det står det på lappen, undrar just vad vi ska göra...
hoppas att det blir skoj iaf :D

Wictor jobbar ikväll så nu sitter jag ensam i soffan.
Börjar bli så ruskigt bortskämd med hans sällskap!
Är det en bra eller dålig sak...?
Jag trivs i vilket fall som helst galet jävla jättebra
när jag är med honom! Ibland har man bara tur,
hel sjuk tur.. jag letade inte, ville väl egentligen inte
heller hitta någon men så bara vipps så hände det ändå.

Jag har sagt det innan å jag säger det igen! 
Jag är lycklig och jag trivs rusktigt bra med allt,
det finns nog inget som jag skulle vilja ändra på...
kanske ett litet besök av min syster,
sen skulle allt liksom bara vara perfekt!

ur mina högtalare strömmar Timo Räisänen
å jag sitter här och väntar på kvällens höjdpunkt!
Han kommer nog snart hem,


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0