9 juli 2011

när var senaste gången du skrattade
från hjärtat, ett hysteriskt asgarv som
spred lycka till varenda cell i hela kroppen?
Sist jag skrattade så... kan jag inte minnas.
Även om jag inte känner mig olycklig så
känner jag mig inte heller lycklig..
å bättre kommer det inte bli med den
tillvaro jag har just nu.
ett hjärtligt och äkta skratt hade gjort mycket!
men sånna skratt får man inte så ofta.
man borde skratta mer, skratta så att man
får ont i magen.. så att man inte kan stå rak.
visst är jag glad när jag umgås med vänner
och familj som  gör mig glad.. men hur roligt är
det att sitta ensam?
det ger mig bara en sjuk massa tid att fundera.
om 5 dagar får jag veta om jag är inne i uppsala
eller inte, å är jag inne i uppsala kommer de magont
jag har idag bli snäppet värre och mala betydligt oftare
och mycket mycket mer.
Boende.. alla jävla praktiskt lösningar, vad hände "om" .
Jag HATAR ordet "om"  det är fult och får en att må dåligt.
hur man än vänder å vrider på det så mår man dåligt av "om"!!

Ikväll har jag inte kännt mig glad.
men visst måste man kunna vara glad när man är ensam?
min lycka kan inte sitta i wictor.
det går faktiskt inte, för lycka måste finnas utan honom också.
men faktum är att utan wictor hade jag nog suttit och skurit
mig i armarna igen.
man kan inte leva såhär.. man kan inte jobba fem jävla halvdagar
på en hel månad och tro att det ska funka.
Blir det inte uppsala måste jag hitta ngt annat att jobba med också.
det är roligt att jobba ibland.. men eftersom att vi har halt golv
och vi måste gå med rappa steg hela tiden så är man totalt
livrädd för att halka och slå ihjäl sig å när det är så, så pajar mina knän..
och min rygg också för den delen. fitta.

i helgen ska jag till värnamo, sunnaryd. å det värsta är att jag ser
inte ens lite fram emot det. jag vill nästan vara sjuk.
men samtidigt så tror jag någonstans långt inne att det
kommer bli fint, roligt.. få träffa folk från branäs,
få kramas och skratta (kanske på riktigt!)
men wictor ska inte vara där.. så jag måste köra själv.
det känns faktiskt jobbigt att köra själv, att inte ha honom med.
nä. jag mår inte speciellt bra. det gör jag inte.
å inte blir det bättre eftersom min pojkvän har lider av precis samma.
det går inte att muntra upp om man inte själv
mår bra å då blir det inte mkt pepp när två umgås som
mest är missnöjda med allt livet har att erbjuda förutom varandra! fitta.

Sömn kan lösa ett av mina problem.. min trötthet.
jag tror några timmars sömn kan göra susen!
i morgon ska jag nämligen köpa mig en stor jävla duk
å göra en underbart fin tavla, som antingen får hänga hos w i stan
eller så får den följa med mig till uppsala... fem dagar kvar,
sen har jag svaret.. det jävla svaret som ger mig magsår.
nä, jag mår inte så bra!



puss ;*

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0